04.05.2021

Hållbara investeringar är mer lönsamma i längden

KOLUMN I ÅBO UNDERRÄTTELSER

Timo Ketonen

Hållbarhet är en klar och tydlig trend i samhället. Härom veckan kunde vi se vetenskapsredaktör Marcus Rosenlunds intervju i mitt favoritprogram Efter Nio, där han synnerligen konkret redogjorde för de hot vår planet står inför. 

Hälften av jordens ena lunga; Amazonas regnskogar har förstörts. Oceanerna dvs. jordens andra lunga och den viktigaste kolsänkan är hotad. Av jordens isfria mark är redan 75 procent bebyggd. 

Vi måste stoppa detta förfall, om inte för vår egen så barnens och barnbarnens skull. Så är det.

Inledningen till denna kolumn kan kännas dramatisk, men det är ett faktum att vi alla kan bidra på olika sätt för att rädda vår planet. Detta gäller både våra val som privata konsumenter, samt det arbete vi utför i de yrkesroller vi besitter. 

Själv är jag som tidigare framkommit en aktiv entreprenör och placerare i olika uppstartsföretag och tillväxtbolag. Det är genom att bidra till hållbara affärsidéer och genom att möjliggöra tillväxt i bolag som tillhandahåller hållbara produkter och tjänster som jag kan bidra konkret till sundare utveckling av samhället. 

Sedan kan ju alltid en kritisk läsare ställa frågan om tillväxt i sig är sunt. Dagens samhälle i vårt land har byggts på basen av en ekonomisk tillväxt, som möjliggjort en bättre utbildning och en god hälsovård samt bidragit till social rättvisa.

I de organisationer och institutioner där jag verkar beaktas ESG-faktorer i samtliga placeringar. Klassificeringen förkortas ESG, som står för Environment, Social och Governance. 

Investeringar som klassas hållbara ger även en bra avkastning.  Det är ekonomiskt lönsamt att ta hänsyn till miljö, social hållbarhet och god förvaltning. 

Dessa tre kriterier gäller framförallt i aktieplaceringar i offentligt noterade bolag, vilka rapporterar om hållbarhet till aktieägare. Flera finländska börsbolag är i toppskiktet inom hållbarhetsutveckling, till exempel Kesko inom dagligvaruhandeln. Hållbarhet beaktas såväl i de produkter man säljer, samt i energieffektiviteten i fastigheter.

Min familjs placeringsbolag Aboa Advest har beaktat en hållbar utveckling från första början. Vi var kanske det första placeringsbolaget inom Familjeföretagens förbund i Finland som började tala om ’impact investing’ vilket betyder att placeringen skall även medföra en mätbar miljömässig eller social nytta. 

Det är klart att vi även strävar till en god avkastning i våra placeringsobjekt på lång sikt (placeringshorisonten är över 10 år), men en konkret miljömässig eller social nytta utesluter inte en god lönsamhet. 

Konkret betyder detta att vi investerat bland annat i Oceanvolt, ett finländskt bolag som utvecklat olika lösningar för elektrisk propulsion (framdrivning) till segelbåtar, mindre motorbåtar och turistbåtar. Inom en snar framtid förbjuds dieselbåtar i stadstrafiken, till exempel Amsterdam inför denna typ av restriktioner år 2025. 

Detta ger Oceanvolt en möjlighet till en sund tillväxt inom en bransch som följer bilindustrin inom elektrifiering. Målet är att minska utsläppen till havs och i våra vattendrag. Jag har haft elektrisk propulsion ombord på min segelbåt sedan 2019; batterierna laddas med solenergi i hemhamnen på Snäckudden, Lillandet.

Åboföretaget Plantui är ett annat intressant bolag som utvecklar och tillverkar miniträdgårdar för odling av plantor och örter av olika slag i hemmet. 

Produkten i sig är tillverkad av material som lämpar sig för återvinning och växtkapslarna innehåller inte torv, utan är baserade på naturlig mineralull. Att odla växter hemma året runt är både ekologiskt och roligt. 

Bolaget har kunnat växa tillsammans med affärspartners, där bland anant. den tyska elektronikjätten BSH Group har genom ett licensavtal fått tillgång till Plantuis patenterade teknologi för sina Bosch SmartGrow-produkter. 

Tillväxten inom denna kategori var till en början långsamt, men intresset för odling av vitaminrik växtbaserad mat hemma har ökat kraftigt under det senaste året.

Sist men inte minst vill jag nämna Lähde & co med varumärket theotherdanishguy som står för ekologiska underkläder främst för män, men numera även sportiga underkläder för kvinnor. Bolaget är baserat i Åbo och den som vill läsa mer om varumärket och dess uppkomst kan kolla in en rolig video på bolagets hemsida.

I världshaven finns nästan mer plast än liv – något måste alltså förändras. Således kan du bidra till förändringen med ett par underkläder, som inte känns som något alls varken på kroppen eller i samvetet. Därför tillverkas de bland annat av övergivna fisknät. Detta är betydligt mer hållbart en underkläder tillverkade av bomull, som kräver mycket vatten och stora odlingsarealer.

Vi hoppas på en framgång för dessa bolag och även alla andra som bidrar till en mer hållbar utveckling.

More >
06.04.2021

Vår, sol och energi


KOLUMN I ÅBO UNDERRÄTTELSER

Timo Ketonen

Idag är det annandag påsk när jag skriver denna kolumn: det blåser 13 m/s från sydväst och det går vita gäss på fjärden mot Sandö.

En del tallkvistar och kottar yr omkring i den virvlande vinden.

Vi har fått njuta av flera soliga dagar senaste vecka och speciellt påsken har varit solig och skön: denna gång har vi firat tre födelsedagar inom familjen från fredag till söndag. Vi har även haft besök av ungdomarna, min kära mor, samt min sambos syster och hennes familj från Åbo.

Vid separata tillfällen dock, eftersom vi fortfarande lever mitt i pandemin.

Solljuset har gjort gott, vi har lapat sol både på terrassen och den nybyggda altanen, som är väl skyddad för de sydvästliga vindarna av den höga klippan på Snäckudden.

Sol och värme är ingen självklarhet här i Finland och just därför känns det extra skönt med solljuset efter en kall och delvis mörk vinter. Solen ger energi för både kropp och själ – jag kan känna hur tankarna svävar iväg och tillvaron känns allt mer positiv, trots de fortsatt exceptionella förhållandena i samhället.

Ljuset och värmen väcker även naturen: svanarna seglar ståtligt förbi vår udde, strax efter att islossningen ägde rum tidigare i veckan. Altanen är prydd av narcisser, hortensior och påskliljor och de färggranna blommorna njuter precis som vi människor av att bada i solens värmande strålar.

Solen är också en tillgång till energi. Jag kommer ihåg att vi hade en solpanel redan på 1980-talet på mammas stuga i Pargas.

Då talade vi inte om energilagring, men vi hade ett bilbatteri som laddades med solenergi och då kunde vi t.ex. se på idrottsevenemang i en gulfärgad, bärbar TV med svartvit bild.

När batteriet sinade var det slut på det roliga, då såg vi inget mer efter att TV bilden blivit mindre och mindre, kanske just mitt i det intressanta loppet med finländarna i topp.

Idag har teknologin utvecklats märkbart och vi kan ta solenergin tillvara på ett mer effektivt sätt. Jag har samarbetat med Playgreen Finland i flera år nu och har just investerat i mitt andra solkraftverk här på Snäckudden.

Sedan tidigare har vi tre solpaneler i båthamnen, för att ladda batterierna för den elektriska propulsionen ombord på segelbåten. Nyinvesteringen innebär att vi har 25 solpaneler på 375W var på hustaket, vilket ger en totaleffekt på 9,375 kWp.

Lagringskapaciteten i de två litium batterierna är 20 kWh. Detta möjliggör lagring av solenergi på dagen och således kan vi ladda vår elbil på natten ur batterierna. De fem senaste dygnen har solpanelerna generarat mellan 22 och 28 kWh solenergi per dag.

En dylik investering kan man räkna hem på mindre än 10 år, i synnerhet då elöverföringen är rätt så dyr här i skärgårdsmiljön. Men även i stadsmiljön är dylika investeringar energieffektiva såväl i kommersiella utrymmen som i bostadsfastigheter.

Investeringarna i solenergi har ökat kraftigt både i Finland och i Europa under de fem senaste åren. Den senaste statistiken från år 2019 i Tyskland ger vid hand att solenergin utgör redan mer än 8% av hela energiproduktionen i landet och andelen av förnybar energi var redan 40% av den totala energiproduktionen.

Målet är att förnybar energi ska stå för 65% av hela energiproduktionen år 2030. Målsättningen är att köra ned den miljöförstörande kolkraften helt och hållet i det långa perspektivet. I Finland har Fingrid publicerat att solenergisystem kopplade till elnätet utgjorde 27 MW i slutet av 2016, ca. 70MW år 2017 och år 2018 ökade produktionskapaciteten med hela 82%. År 2019 var tillväxten 64% och den totala kapaciteten utgjorde 198 MW.

Det finns inga siffror för år 2020 ännu, men tillväxten torde fortsätta i samma takt. Solenergin utgör ca 60% av den småskaliga, lokala energiproduktionen och således är detta betydande med tanke på jordbruk, mindre industrianläggningar och fritidsbostäder.

Med ett ökat antal elbilar och laddningsbara hybrider på våra vägar kör vi alltmer med förnybar energi. Inom bilindustrin räknar de stora biltillverkarna med att alla nytillverkade bilar är elbilar från och med år 2030: detta har t.ex. Ford och Volvo satt som mål i Europa och General Motors har nyligen kungjort att de endast ska sälja bilar utan utsläpp år 2035.

För Finlands del var hela 25% av alla sålda bilar hybrider eller elbilar i februari-mars i år. Således går utvecklingen mot mindre utsläpp även i vårt land.

För den förnyade bilparken behövs en större produktion av förnybar energi i form av både solenergi och vindkraftverk inom den närmaste framtiden.

Detta är en utveckling som synes positiv åtminstone i mina ögon.

More >
02.03.2021

Läs och låt fantasin flöda

KOLUMN I ÅBO UNDERRÄTTELSER 

Timo Ketonen 02.03.2021 05:00

Denna kolumn handlar om hur gott det gör för hjärnan och själen att läsa böcker.

Tryckta eller digitala, spelar ingen roll. Huvudsaken är att njuta av läsning och att nära fantasin.

Det sägs att dagens ungdomar läser mindre än vi som var var unga på 1970- och 80-talet. Det stämmer måhända och just därför är det fint att flera kända idrottsprofiler såsom Kevin Lankinen och Tim Sparv startat sina egna bokklubbar på sociala medier. De är förebilder i synnerhet för unga killar och kan på detta sätt väcka intresset för läsning.

Själv gillar jag i synnerhet tryckta böcker; jag älskar känslan av att ha en bok i handen och glömma allt annat.

Redan i min ungdom tillbringade jag sommarlovet i sällskap av böcker, allt från seriemagasin och klassiska muminböcker och äventyrsromaner. Böcker är även fina artefakter och jag gillar att samla böcker i olika kategorier i vårt bibliotek härhemma på Snäckudden, Lillandet.

Jag läser också digitala böcker främst i Kindle appen på min iPad Air eller på Kindle Paperwhite, en läsplatta med ’e-ink’ dvs. en skärm som inte anstränger ögonen eller bländar läsaren vare sig i solsken eller i ett mörkt sovrum.

Numera lyssnar jag även gärna på ljudböcker på Audible, som är Amazons tjänst. Fördelen med Audible är att många författare läser sina egna böcker själva t.ex. Michelle Obama läser sin fina bok ’Becoming’ och Barack Obama den nyligen utgivna ’A Promised Land. Då är det speciellt fraseringen jag lyssnar till.

Jag gillar böcker i flera katergorier, allt från biografier och faktaböcker till skönlitteratur. Bland businessböcker är en av mina absoluta favoriter boken om Apples legendariska chefdesigner ’Jony Ive: The genius behind Apple’s greatest products’ av Leander Kahney, samt den industriella designboken ’Designed by Apple in California’ som jag köpte på Apple Campus i Cupertino.

Lärorika lässtunder bjuder även historiken om Tesla Motors av Charles Morris och boken om entreprenören och visionären Elon Musk av Ashlee Vance.

Övriga böcker att rekommendera för uppstartsföretagare är ’The Lean Startup’ av Eric Ries och ’Zero to One’ av PayPals co-founder Peter Thiel och Blake Masters. Av de många böcker om Apples legendariska ledare Steve Jobs gillar jag mest ’Becoming Steve Jobs’ av Brent Schlender och Rick Tetzeli. En kritisk och definitivt mindre smickrande bok om Steve Jobs är hans dotter Lisa Brennan-Jobs verk ’Small Fry’.

För den som intresserar sig för teknologi på djupet rekommenderar jag boken ’The One Device’ – denna bok bjuder på hela historien om hur iPhone blev till redigerad av journalisten Brian Merchant.

Inom genren ledarskap inom idrottsvärlden gillar jag boken ’Leading with Alex Ferguson’ av Michael Moritz: en berättelse om hur Sir Alex byggde upp framgången med Manchester United som det främsta fotbollslaget i England och en mångfaldig segrare i Europaligan.

En lite annorlunda fotbollsbok är ’The numbers game’ av Chris Anderson ochDavid Sully; den handlar om hur man utnyttjar data och statistik när man lägger upp taktiken i fotboll. Två intressanta böcker med och av kända fotbollspersonligheter är ’Litmanen 10’ och ’Jag är fotboll’ med Zlatan Ibrahimovic.

Bland sportböckerna i mitt bibliotek återfinns också boken om ’Jarno Saarinen – The Flying Finn’ av Klaas Tjassens. Jarno var vår första världsmästare i road racing och min mosters man; han avled dessvärre i en krasch i Monza den 20 maj 1973. För mig framstår Jarno Saarinen som en legend inom den finländska motorsporten som banade vägen för senare världsmästare.

Som en aktiv seglare har jag givetvis läst flera seglingsböcker och bland de mest läsvärda är ’Ett annorlunda liv’ av Torsten Nylander, samt ’Matka kotina’ och ’Maailman laidalla’ med Riikka och Tuomo Meretniemi, som seglade på världshaven i fyra år med sina tre barn. ’Yksin merellä’ med Ari Pusa och Tapio Lehtinen är en intressant bok för alla som intresserar sig för ensamsegling och äventyr.

I sommar ska jag äntligen sätta igång att läsa en ny utgåva av klassikern ’Önskeresan’ av Göran Schildt med fotografier från Daphnes färd genom det efterkrigstida Europa. Denna bok finns redan i biblioteket på min segelbåt.

Är du musikintresserad kan du med fördel även läsa ’The Beatles Book’ av Hunter Davies, en bok som berättar allt och lite till om världens mest berömda bands låtar och bakgrunden till framgången. Denna bok var dessutom en kär gåva av mina barn.

En läsvärd bok är även ’McCartney – the biography’ av Chet Flippo. Jag gillar även lyrik och sångtexter: i denna kategori är ’För att röra vid ett hjärta’ av Eva Dahlgren en bok som berör ända in i hjärteroten.

Bland finlandssvensk litteratur har jag gillat speciellt två böcker av Benedict Zilliacus, dvs. ’Båten i vassen’ och ’Utöar’. Den senare är en fascinerande sammanställning av intervjuer med gamla skrägårdsbor som levde under eran före motorbåtar; boken är vackert illustrerad av Henrik Tikkanen.

Bland våra lokala Åboförfattare läser jag gärna böcker av Henrik Jansson och speciellt ’Nyckelromanen’ är en bok som är både personlig och fängslande.

Min favoritförfattare i Svenskfinland är dock Kjell Westö. Jag föll redan i ett tidigt skede för hans novellsamling ’Lugna Favoriter’, som är en bok jag ofta återkommer till oavsett årstid.

Även den nyaste boken ’Tritonus’ är intressant och utspelas i en bekant skärgårdsmiljö tydligen inte alltför långt borta från Snäckudden.

Just nu har jag börjat läsa ’Vi får väl trösta varandra’ av Mark Levengood, en julklapp av min sambos syster.

Jag önskar samtliga ÅU:s läsare lugna och givande lässtunder i vårljuset. Lägg allt annat åt sidan och låt fantasin flöda.

More >